Invandringspolitiken har under de senaste 25 åren varit godhjärtad men utan konsekvensanalyser när flyktingströmmarna p.g.a. utomeuropeiska krigszoner bytte karaktär. Före år 2000 var det främst europeiska flyktingar som i stort sett anpassade sig till det nya landet och blev självförsörjande. Istället blev det i starkt ökad omfattning utomeuropeiska flyktingar som kom från kulturer och religioner som var i stort okända för svenskarna. Yrkeskompetenser och utbildning var dåligt anpassade för Sveriges arbetsmarknad som framgångsrikt drivit en politik med fullt stöd från LO för att avveckla mesta möjliga av okvalificerade arbetsuppgifter. 

Majoriteten av svenska politiker har accepterat att ha en hög invandring med självbilden av vårt land som en humanitär stormakt. Vi skulle dessutom göra invandrarna till medborgare så fort som möjligt eftersom de då kommer att kunna satsa på sitt nya liv att bli fullvärdiga svenskar som kan svenska och inte ligger samhället till last. På 4 år kunde man bli medborgare utan att kunna svenska eller ha ett jobb. 2021 har detta åter blivit mer restriktivt och det ges nu i stället tillfälliga uppehållstillstånd som huvudprincip. Vi har tillämpat EU:s asylregler med anhöriginvandring mer frikostigt än våra grannländer. Vi har förmedlat att vi välkomnar flyktingar. Det är i princip omöjligt att passera lagligt genom många länder till Sverige så därför anlitas flyktingsmugglare. I väldigt hög grad är det dessa som ”sålt” sverigeresor till både desperata krigsflyktingar men också till ekonomiska flyktingar som vill ha det bättre än som gäller i många asiatiska och afrikanska länder. För denna förflyttning har föräldrar betalat höga belopp och även bidragit till att de har skulder när de kommit fram. De som kommit fram förväntas ofta att få med sig resterande familjemedlemmar som anhöriginvandring.

De stora volymerna av invandrare med toppar kring 2015 har gjort att Sverige byggt upp en byråkrati, dvs Migrationsverket, som ska genomföra de regler som Riksdagen lagt fast. Det har krävts individuell rättssäker granskning av alla individer med följd att även helt “omöjliga” fall har kunnat få vänta ett år eller mer för att få ett avslag som sedan ofta inte kunnat genomföras under kontrollerade former. Sverige har därför med stor sannolikhet mer än 100.000 papperslösa och illegala invandrare. Till detta kommer att vi har en ny statistik som tagits fram utanför SCB och Migrationsverkets frivilliga statistik (dvs inte ett uppdrag från regeringen) som visar att ca 700.000 inte är självförsörjande invandrare. Våra regeringar har använt den mer positiva beräkningen hur många som är i sysselsättning. För detta krävs att de har betalt arbete 1 tim i veckan eller är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 

Detta och många fler sätt har använts för att inte redovisa de verkliga konsekvenserna av en invandring som nästan alla partier idag har förstått att de inte tidigare förstod konsekvenserna av sina beslut.

Resultat: Sverige har lockat en stor andel okvalificerade ekonomiska flyktingar från MENA-länder via flyktingsmugglare. För en stor del av dessa tar det 10-15 år innan de blir självförsörjande men ca 50% når aldrig dit. Det innebär att Sverige får en snabbt ökande pensionsskuld till dessa utöver löpande bidragsberoende

Migrationsverket lämnar mycket statistik för alla sina ärenden. Mycket detaljer kan hitta t.ex. här. Under 2000-talet har vi haft en genomsnittlig invandring på ca 100.000 per år om man lägger ihop alla kategorier. Antalet asylberättigade minskar och anhöriginvandring ökar.

Sverige hade efter kriget låg invandring med höga krav för att bli medborgare. Medborgarskapet förutsatte dessutom att man kunde svenska. Fortfarande på 70-talet hade vi låg invandring. Sveriges politik byggde på att invandrarna var gäster i vårt land och att de med visst fog ofta kunde förväntas vilja återvända till sitt hemland. 

Det sk mångfaldsbeslutet 1975 togs när nästan alla invandrare till dess hade skaffat sig arbete och var självförsörjande. Då var invandringen på låga tal netto eftersom många återvände. Därför godkände Palme med regering att ekonomiskt stöd skulle ges för att kunna bibehålla sitt eget språk och kultur eftersom det skulle bli lättare att återvända. Nu har vi bytt princip och har modersmålsundervisning även på utomeuropeiska språk trots att statistiken visar att denna grupp oftast inte återvänder frivilligt. Speciellt inte de lågutbildade. 

Förutsättningarna för denna lag och dess tillämpning har helt ändrat karaktär på 90-talet och framöver men tolkningen av detta beslut har fått fortgå i de flesta avseenden.

Från och med detta decennium kom invandringen att  inkludera allt fler som inte hade utbildning och representerade kulturer som inte tog till sig de svenska normerna och lagarna. I debatten benämndes de flesta som asylinvandrare men en stor del var ekonomiska flyktingar som hade betalat stora belopp för att med hjälp av flyktingsmugglare kunna ta sig till det land som flyktingsmugglarna ansåg var mest lockande dvs lättsålt. Sverige försökte locka de som hade störst möjlighet att anpassa sig och bli självförsörjande. Vi ställde inte heller krav på att de skulle lära sig vårt språk. Efter 4 år kunde man fram till 2018(?) bli svensk medborgare även utan egen försörjningsförmåga. Det krävdes inte heller grundläggande examen från SFI i ett land där förmågan att prata språket har mycket stor betydelse för att vara anställningsbar.

Så sent som 2019 kom t.ex. 75 % av invandrarna från utomeuropeiska länder och endast en minoritet hade högskoleexamen som t.ex. läkare eller programmerare trots tal om kompetensregn. Idag är 700.000 av våra invandrare icke självförsörjande Totalt har vi tagit emot 2 miljoner invandrare sedan år 2000. 

Genomgående för hela perioden från 1975 fram till idag är att lagar och regler inte anpassats till den verklighet som dagens faktiska invandrare utgör.Av invandrarna är det en minoritet som återvandrar trots att de inte blir självförsörjande.  Vi har nu en försörjningsbörda av stora mått. Majoriteten av de politiska partierna tydliggjorde inte detta för sina väljare trots att det måste varit uppenbart för alla som hade tillgång till myndigheternas kunskaper. De lät riksdagen fatta beslut utan konsekvensanalyser trots att besluten innebar åtagande i en större storleksordning än troligen alla andra beslut.  Även ledande media och Public Service  lyfte inte fram fakta om förväntade konsekvenser.

Här nedan följer fakta som ger underlag för hur verkligheten ser ut. Baserat på detta kan en konstruktiv dialog starta. Ingen tänkande medborgare är nöjd med resultatet eftersom det är en följd av en slapp invandringspolitik i jämförelse med alla andra länder i vår närhet. En positiv grundinställning till invandrare som vill och kan anpassa sig till en svensk egenförsörjning har missbrukats när medborgarna inte upplysts om vad som blev följden av den faktiska invandringspolitiken. En invandring i ordnade former med prioritering av de som kan uppnå självförsörjning har saknats under hela 2000-talet. Sverige är nu i en situation då  väldigt många blivit generellt emot invandring oavsett när de skulle kunna tillföra Sverige positiva kompetenser. Sorgligt. 

All politik behöver diskuteras med hänsyn till sina konsekvenser för de medborgare som påverkas vid en snabb förändring av existerande politik. Vi har skäl att analysera de undanträngningseffekter för allt från ökad skattebörda för de självförsörjande, bristande anpassning  av pensioner, väsentligt försvårad skolundervisning med försämrade resultat etc. 

Att vi även haft aktivistiska myndighetschefer framgår av detta citat från Migrationsverkets GD 2015. “När jag träffar utländska kolleger säger de att Sverige är ett udda land i asylfrågor. Nej säger jag då, det är ni som är udda. Ni alla.”

Faktorer som är politiskt påverkbara 

Målsättning: Vi önskar snabbast möjliga självförsörjning hos de nyanlända. 

Problem Sverige har lyckats minimera arbetsuppgifter som inte förutsätter utbildning till ca 2,5 % och med LOs stöd varit stolta över det. Invandrare från MENA länder har mycket stor andel oskolade migranter varav många även kan vara analfabeter och därmed även stora  svårigheter att lära sig svenska.Det blir ingen positiv matchning på arbetsmarknaden av de förutsättningarna

Det som kan påverkas är att baserat på faktiska erfarenheter minimera 

1. Utomeuropeisk invandring med religion som försvårar leverne i ett sekulariserat land
2. Oskolade kompetenser med förväntat låg anpassningsförmåga till svenska arbetsmarknadens behov. 
3. Utanförskap är stor för många som inte lär sig svenska och bor i områden som har upp till 70 % med utländsk bakgrund.
4. Klaner och gängvåld påverkar hela stadsdelar med sitt annorlunda leverne utan social hänsyn. Det drabbar främst andra skötsamma invandrare men den grupp som har skattepliktiga inkomster som har gjort dem självförsörjande. 
5. Danmark har tex beslutat om en maxgräns på 30 % för hur stor andel invandrare som en stadsdel får ha år 2030. Detta program är igång nu.  

Fakta för att  förstå omständigheterna och låsningarna i dagens situation 

• Sveriges stora invandring skedde inte som en uttrycklig folkvilja. Både Göran Persson och sedan Fredrik Reinfeldt gjorde överenskommelser med MP om högre antal immigranter äv vad som fanns kapacitet att ta hand om utan att det var valfrågor för S och M. 
• Ständigt för låga kostnader för invandringens konsekvenser enligt våra regeringar. Regeringens utredare hävdar att kostnaden årligen är mellan 45 och 60 miljarder. Redan 2013 beräknades verklig kostnad till  250 miljarder kronor enligt docent Jan Tullberg , 
• Pensionskostnader för icke självförsörjande invandrare är en tickande bomb. Pensionsmyndigheten prognostiserar till exempel att pensionskostnaderna för grundskyddet för utrikes födda kommer att stiga från dagens 4,1 miljarder (Pensionsmyndigheten, 2017) till elva miljarder 2030 för att 2060 uppgå till hela 69 miljarder. 
• Sverige genomför inte utvisning av alla som har fått avslag på sina asylansökningar. Dessutom tar det minst 200 dagar innan polisen har kommit fram till beslut som ska genomföras. Varje år ökar antalet som finns här olagligt. Det kan enligt denna källa vara upp till 100.000 (1 % av Sveriges befolkning) som lever i ett skuggsamhälle. Utöver Polisens otillräckliga kapacitet tillkommer regeringens oförmåga att göra återvändaravtal med berörda länder trots upp till 100-tals miljoner i stöd till länder som inte vill ha tillbaka sina landsmän om de inte kommer frivilligt..
• En majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder har under perioden 1990 till 2016 inte uppnått självförsörjning. År 2016 var drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande. Högt räknat var endast 38 respektive 36 procent av individer med härkomst i Afrika respektive Mellanöstern självförsörjande 2016. Självförsörjningsgraden är betydligt lägre än sysselsättningsgraden.  Regeringen har hållit sig kvar så länge som möjligt vid en statistik som ger positivt resultat redan vid 1 tim betalt arbete per vecka.
• Svenska lagar och regler har inte varit anpassade för personer med annorlunda bakgrund. Flyktingar behöver vara olagliga hela resan till Sverige och att lura samhället även i Sverige är endast en självbevarelsedrift för att överleva i den nya situationen. Flyktingsmugglarna har inte gett full information när de sålde resan till Europa/Sverige.
• Sverige förvärrade situationen för immigranterna genom att under flera år ta två år för att hantera ett beslut om ett möjligt uppehållstillstånd. Ofrivillig passivitet med åtföljande långvarigt bidragsberoende har blivit följden för många trots högre ambitioner
• En stor andel av de som kommer till Sverige är inte asylinvandrare utan ekonomiska flyktingar. De har betalt eller skuldsatt sig eller sin familj med upp till 100.000 kr per person. Det finns både en skuld till  de som lånat ut pengarna och en förväntan att övriga familjemedlemmar ska kunna följa efter. Ingen lätt börda att bära på. 

Sveriges invandringspolitik består både av hur vi agerar innan flyktingarna kom hit och sedan vad som blir åtgärderna för att invandringen ska bli framgångsrik. Eftersom den eftersträvade självförsörjningen inte uppnås för speciellt de från MENA länder så behöver några faktorer omprövas 

Hur skiljer sig stimulans, krav och bidrag för att underlätta framgångsrik assimilering/migration? Sverige avviker tydligt i flera avseenden. 

• Självförsörjning måste framhävas som det naturliga målet. 

• Kraven på att få igång svenska språket i undervisningen kommer igång för sent och det fördröjer introduktionen till att bli en möjlig arbetskraft och skattebetalare
• SFI är inte tvingande eller obligatoriskt. 

            Kraven är för låga på att lära sig svenska för    vuxna och möjliggör att de

            blir   bidragstagare innan de lärt sig svenska och i övrigt kvalificerat sig 

            för arbetsmarknaden

• Modersmålsundervisning är ifrågasatt i Sverige och från att från början vara en hjälp till återvandring så är nu huvudargumentet att det underlättar att lära sig Svenska dvs det omvända syftet. I  Danmark är det inte längre prioriterat eftersom kopplingen till bättre kunskap i danska visade sig vara svag enligt en studie. Dessutom gällde det inte arabiska eller andra utomeuropeiska språk. I Sverige så utnyttjar 55 % av alla elever denna möjlighet till främst arabiska. Majoriteten av dessa återvänder aldrig. Beräknad kostnad för samhället X miljarder. 
• Flerbarnstillägg. Denna reform för ökad nativitet ansågs behövas för Sveriges positiva utveckling när det fick sin tillämpning 1982. Med tanke på att Sverige sedan 90-talet ökat med 2 miljoner invånare genom invandring och varav många utomeuropeiska har en kultur med många barn och hemmavarande fru så har behovet av sådan extra ekonomisk stimulans upphört och kan snarare minska intresset för kvinnors arbete. 
• Fri tolkservice utan tidsgräns. Den låga kravställningen för att kunna tillgodogöra sig svensk välfärdsservice bekräftas även av att invandrare kan utan tidsgräns erhålla av samhället betald tolkservice i myndighetskontakter.
• Den  svenska majoritetskulturen får inte tillräckligt stöd för att kunna vara rättesnöre för våra invandrare. Det blir för lätt att behålla sin gamla kulturer till nackdel och bekostnad av det angelägna att assimilera sig till att bli svenska medborgare. Allt från hederskulturer och stora barnfamiljer som ställer invandrarkvinnor utanför det svenska samhället och egen försörjningsmöjlighet 
• Mångkulturlagen från 1975 stiftades på andra förutsättningar och är helt missförstådd när man tolkar det som att alla övriga kulturer är jämställd med svensk kultur. Det är underförstått att svenska kultur är majoritetskultur

Andra frågor att ta ställning till för vad vi vill uppnå för att lyckas med våra  regelverk och riktlinjer för att vi ska lyckas med främst asylinvandringen som vi har internationella avtal om att tillämpa

• Svenskt medborgarskap – från stolthet till handelsvara. Låga insatser och livslång försörjning på skattebetalarnas bekostnad. Kravställningen för medborgarskap kan omprövas.
• Trots höga ambitioner kommer 50 % av invandrare från MENA länder aldrig i arbete. Deras eller vårt fel?
• En jämförelse med grannländer ger stöd för nya regler för bättre resultat. Alla länder lyckas bättre än oss vad gäller regler för invandring och att de blir självförsörjande i högre grad än hos oss.
• Invandringsbeslut har gjorts i Riksdagen utan konsekvensanalyser- trots att det är de dyraste besluten
• Flyktingsmugglare gör urvalet av invandrare åt oss Med slängda pass blir det en omständlig och utdragen hantering som kan ta flera år innan de är helt avslutade . 

Inspirerande läsning för att bredda och fördjupa den egna förståelsen av ämnet

• Gunnar Sandelin. Stort antal artiklar (se exempel) med mycket statistik i jämförelse med våra nordiska grannar
• Dan Ahlmark har skrivit flera artiklar https://fridebatt.se/en-libertariansk-invandringspolitik/
• https://nyadagbladet.se/kronikor/libertarianska-perspektiv/ 
• beträffande invandrares värderingar och åsikter: https://nyadagbladet.se/kronikor/en-komponent-i-en-libertariansk-invandringspolitik/
• Denna lista kan fyllas på

Donera på 5 sekunder